|
|
|
|

Index

Proverbs : tenda

Proverb 1Amboa mivakan-troditra: mañiry hanina an-tenda. [2.165]
Amboalahy nivakan' angozo : maniry hanina an-tenda. [1.147 #A56]
Malagasy interpretationAmboa lahy miambozon-koditra: maniry hanina an-tenda. + Ny fehivozon' ny alika no heverina amin' io hoditra io. [2.165]

Proverb 2Andevolahy diso fanam-bomanga, ka misy irain-jehy ny tendany sy manavandra ny taimasony. [2.415 #534]
Andevolahy diso fanambomanga: manavandra ny taimasony. [2.653 #174]
Andevolahy tsy mahatratra fanam-bomanga, ka misy irain-jehy ny tendany sy manavandra ny taimasony. [2.415 #534]
Andevolahy tsy nahatratra fanam-bomanga, ka misy irain-jehy ny tendany. [2.653 #197]
French translationEsclave qui manque la distribution des patates : son gosier est long d' un empan et les chassies de ses yeux tombent comme la grêle. [2.415 #534]
French interpretationSe disait des gens en retard et désappointés. [2.415 #534]

Proverb 3Antitra fahanan-kanina, ka na atao voky an-tenda aza mbola manjoko ihany. [2.558 #293]
Antitra fahanan-kanina, ka na atao voky hatenda aza, mbola manjoko ihany. [2.415 #1802, 2.653]
French translationVieillard auquel on donne de la nourriture : il a beau être rassasié jusqu' au gosier, il marche toujours courbé. [2.415 #1802]
French interpretationSoins inutiles. [2.415 #1802]

Proverb 4Ataovy lava ny tendanao, ravano, hahenina anay mianakavy. [2.415 #4465, 2.653 #308]
French translationHéron, fais que ton cou soit assez long pour que toute notre famille en ait un morceau. [2.415 #4465]
French interpretationSe disait dans les partages et les distributions : qu' il y en ait pour tout le monde. [2.415 #4465]

Proverb 5Aza manao kamo be tenda. [2.165]
Tsy mety raha kamo be tenda. [2.415 #3995, 2.558 #296, 2.653 #3418]
French translationIl ne convient pas qu' un paresseux soit gourmand. [2.415 #3995]
Ne soyez pas paresseux tout en étant goulu. [2.165]
French interpretationSe disait des gens forts et robustes qui mangeaient bien, et ne faisaient rien. [2.415 #3995]

Proverb 6Aza manao kobaka am-bava sy volana hatenda, hatreo no ho miakatra ihany. [2.165 #538]
Kobaka am-bava sy volana an-tenda : ka hatretsy no miakatra ihany. [2.558 #112]
Kobaka am-bava sy volana hatenda. [1.1]
Kobaka am-bava, volana an-tenda: hatreo no ho miakatra. [2.653 #1279]
Kobaka am-bava, volana hatenda : hatretsy no ho miakatra ihany. [2.415 #4920]
French translationAgitation de paroles, paroles jusqu' au gosier : ça ne monte que jusque-là. [2.415 #4920]
N' usez pas de paroles flatteuses et de belles promesses qui n' engagent à rien. [2.165]
French interpretationEn disant ce proverbe on faisait le geste indiquant la hauteur du gosier ; se disait des flatteries et bonnes paroles sans exécution. [2.415 #4920]

Proverb 7Aza matoky tenda ka manao vary aman-taolana. [2.165 #903, 2.558 #710]
Matoky tenda ka manao vary aman-taolana. [2.558 #147, 2.653, 1.1]
Malagasy interpretationMatoky tena be loatra, ka manao zavatra amin-kasahiana mihoa-pampana. [1.1]
Matoky tena tsy mifanerana. [1.1]
French translationNe vous fiez pas trop à votre gosier en mangeant du riz mélangé d' os. [2.165]

Proverb 8Aza miantaha tongotra toa sakoivy : hatrany an-tenda vao tsy afa-mandeha. [2.558 #734]
Aza miantaha tongotra, toa sakoivy; tonga an-tenda vao tsy afa-mandeha. [2.653 #603]

Proverb 9Aza tsy mahahendry hoatry ny tenda : tsy omena, maniny ; omena maniny ; satriny hihinana ihany. [2.415 #4672]
Aza tsy mahahendry, ohatra ny tenda: tsy omena, maniny ; omena, maniny : satriny hihinana ihany. [2.653]
Aza tsy mahahendry toa tenda : omena maniny, tsy omena maniny, fa satriny ihany hihinana. [2.558]
French translationNe soyez pas comme le gosier ; on a beau avoir du savoir faire, on n'en a pas à son goût : quand on ne lui donne pas, il fait des reproches ; quand on lui donne, il fait des reproches : il voudrait toujours manger. [2.415 #4672]
French interpretationSe disait des gens qui ne sont jamais contents de la nourriture. [2.415 #4672]

Proverb 10Boka mitoraka alahamady : tsy mitady izay ho arivo tratry ny taona, fa izay hahamando ny tenda. [2.558 #927]
Boka mitoraka volana Alahamady : tsy mitady ny ho arivo tratry ny taona, fa izay hahamando ny tratra ihany. [2.415 #1974, 2.653]
French translationLépreux qui jette quelque chose au destin d' Alahamady : il ne cherche pas à obtenir une longue vie mais seulement quelque bien être. [2.415 #1974]
French interpretationSe disait des malheureux ; le destin d' Alahamady était un bon destin. [2.415 #1974]

Proverb 11Lahy antitra kendan' ovy, ka tsy natolaky ny sasany, fa maty nasesiky ny tendany. [2.415 #1819]
Lahy antitra kendan' ovy: tsy atolak' olona, fa matin' ny nasesiky ny tanany. [2.415 #1820, 2.653 #1290]
Lahiantitra kendan' ovy : tsy atolak' olona fa matin' ny nasesiky tanany. [2.558]
French translationVieillard étranglé par des patates : n' accusez personne de lui avoir jeté un sort, car il est mort de ce que ses mains avaient poussé dans son gosier. [2.415 #1820]
Vieillard étranglé par des patates : ne rejetez pas le fait de sa mort sur des gens qui lui auraient jeté un sort, car il est mort de ce qui était pressé dans son gosier. [2.415 #1819]
French interpretationChacun est responsable de ses actes et puni par où il a péché. [2.415 #1820]
Chacun est responsable de ses actes. [2.415 #1819]

Proverb 12Maniry hanina an-tenda, hoatry ny amboa miambozon-koditra. [2.415 #5859]
Maniry manitra ohatra ny alika miambozon-koditra. [1.62, 2.558, 1.1]
Nahoana no maniry manitra tahaka ny alika miambozon-koditra ? [2.558 #179]
Malagasy interpretationEntina milaza olona mitsiriritra zava-tsoa izay lavitra azy sy mety ho sarotra ny hahazoana azy nefa tsy lavitra azy dia efa misy an'io zavatra tsiriritiny io saingy tsy azony alaina ho azy akory. [1.62]
Entina milaza olona tsy lavitra zava-tsoa iray, nefa tsy afaka haka azy fa mitsiriritra lava eny. [1.1]
Eo akaikin' ny zavatsoa iray lalandava, nefa tsy afaka hanararaotra. [1.1]
Maniry hahazo zavatra mahafinaritra izay eo akaikin' ny tena lalandava, nefa tsy ho azo na oviana na oviana. [1.1]
French translationDésirer une nourriture qu' on a à la gorge, c' est comme le chien qui a un collier en peau. [2.415 #5859]

Proverb 13Maniry hanina an-tenda, ohatra ny amboamiam-bozon-koditra. [2.653]

Proverb 14Matin' ny tendany ka. [2.415 #4245]
French translationQui meurt étouffé par son propre gosier. [2.415 #4245]
French interpretationSe disait des gens pris en flagrant délit, et aussi des gourmands. [2.415 #4245]

Proverb 15Miangolangola mitenda fararano : ny vary tsy lany, ka anana indray no tadiavina. [2.415 #2722, 2.653 #1724]
Miangolangola toa tenda fararano : ny vary tsy lany, ka anana indray no tadiavina. [2.415 #2722]
French translationDifficile et capricieux comme le gosier à l' automne : le riz n'est pas épuisé et on cherche des herbes ou autre chose. [2.415 #2722]
French interpretationSe disait des gens qui sont difficiles dans la prospérité et qui, une fois déchus, se contentent de ce qu'ils méprisaient autrefois ; à l'automne, il y a beaucoup de riz et on est paresseux à le manger s'il n' y a rien pour l'accompagner ; mais plus tard quand il diminue, on le mange facilement même sans accompagnement. [2.415 #2722]

Proverb 16Miangolangola mitendan' akoho fararano: ny akotry tsy tiana, ka ny bibikely no tadiavina. [2.415 #4693, 2.653 #1723]
Miangolangola toa tendan' akoho fararano : ny vary tsy lany, ka ny bibikely indray no zahana. [2.558]
French translationGourmet comme un gosier de poule en automne : elle dédaigne le riz non décortiqué et elle va chercher des insectes. [2.415 #4693]
French interpretationSe disait aussi des gens qui délaissent ce qu'ils ont désiré, une fois qu' ils l' ont obtenu. [2.415 #4693]

Proverb 17Miangolangola ohatra ny tenda fararano. [2.558]
Miangolangola toy ny tenda fararano. [2.165 #1137]
French translationSatisfaire ses caprices, comme le gosier au moment de la récolte. [2.165]

Proverb 18Mimpody an-tenda ohatra ny varin' ny mpifana. [2.558]
Mimpody an-tenda, toy ny varin' ny mpifana. [2.415 #358, 2.653 #1794]
French translationLe peuple est parfois comme la femme en couches, qui avale difficilement ou rejette la nourriture : il revient sur ce qui avait été décidé et l' affaire est à recommencer. [2.415 #358]
French interpretationLes Malgaches avaient l'habitude de forcer les femmes en couches à manger le plus possible ; ce proverbe, au sens général, pouvait se dire de tous ceux qui voulaient se dédire et retirer leur parole. [2.415 #358]

Proverb 19Ny fangaraka no kely andilana, mafy ny isan-jato. [2.415 #381, 2.558 #2961, 2.653 #2214]
Ny vano no lava tenda, mafy ny olom-pehezina ary ny fangaraka no kely andilana, ny isan-jato no tsy toha. [2.558 #3354]
Ny vano no lava tenda, mafy olom-pehezina. [2.415 #671]
Ny vano no lava tenda, mafy olom-pehezina; ny fangaraka no kely andilana, ny isan-jato no tsy tanty. [2.653 #2465, 1.1]
Malagasy interpretationNy raharaha rehetra – na ny an' ny mpitondra na ny olona entina – dia samy mampiferin' aina ny mpanao azy avokoa (ny isan-jato dia fanompoana izay nifampizaran' ny olona tsizatozato ny manao azy). [1.1]
French translationSi l' abeille maçonne a la taille étranglée, c' est que la corvée est dure. [2.415 #381]
Si le héron a le cou long, c'est que les gens qu' il gouverne sont difficiles à mener. [2.415 #671]
French interpretationLes chefs pâtissent lorsqu' ils ont des subordonnés par trop difficiles. [2.415 #671]
Se disait de la corvée et de tout travail pénible. [2.415 #381]

Proverb 20Ny goaika no fotsy tenda dia mpingoso reny tsy toha. [2.558 #196]
Ny goaika no fotsy tenda: mpingoso reny tsy toha. [2.653 #2243]

Proverb 21Ny omby tsy maty tsy amy ny tendany, ary ny hazo tsy maty tsy amy ny fotony. [2.653 #2380]
Ny omby tsy maty tsy amin' ny tendany ary ny hazo tsy maty tsy amin' ny fotony. [2.415 #2647, 2.558 #3198]
French translationLe boeuf ne meurt que par la gorge, et l' arbre par la racine. [2.415]
French interpretationLe sens est qu'on est victime de ses propres actions ou paroles. [2.415 #2647]

Proverb 22Ny tenda toy ny razan-dratsy: omem-be, tsy mahatahy; omen-kely, manome tsiny. [2.653]
Ny tenda toy ny razan-dratsy : omem-be tsy mitahy, omen-kely manome tsiny. [2.558 #3274]

Proverb 23Ny tratrany anivon' ny sandriny ; ary ny lelany anivon' ny nifiny. [2.415 #1689, 2.653]
Ny tratrany anivon' ny sandriny ary ny tendany anivon' ny lelany. [2.558 #3324]
French translationLa poitrine est entre les bras, et la langue au milieu des dents. [2.415 #1689]
French interpretationLe sens est qu' on a besoin de protection. [2.415 #1689]

Proverb 24Rafotsibe kendam-bomanga ka any an-tenda manitsy azy. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza izay mahatsiaro tena ho diso ka manitsy izany amin' ny fomba mangina. [1.1]

Proverb 25Rafotsibe mifia pary : natao hahamamy ny vava, kanjo kosa vao mainka mampiempaka ny akanjo-nify. [2.415]
Rafotsibe mifia-pary : natao hahamandomando ny tenda, kanjo kosa vao mainka mampiempaka ny akanjo-nify. [2.415]
Rafotsibe nifia-pary: natao hahamando ny tenda (hahamamy ny vava), kanjo nampiempaka ny akanjo-nify. [2.653 #2621]
Rafotsibe nifia-pary : natao hahamando ny tenda, kanjo nampiempaka ny akanjo-nify. [2.558 #3527]
French translationVieille qui mâche une canne à sucre : elle voulait s' humecter et s' adoucir le gosier et voilà qu' elle s'écorche les gencives. [2.415 #1903]
French interpretationOn trouve la peine là où l' on cherchait le plaisir. [2.415 #1903]

Proverb 26Raha mitsirika ny tapany, mahalava tenda, raha mizara kely mahafohy tanana. [2.558]
Raha mitsirika ny tapany, mahalava tenda : raha mizara ny kely, mahafohy tanana. [2.415 #2556, 2.653 #2698]
French translationRegarder dans un récipient à moitié plein, cela allonge le cou ; partager le peu qu' on a, raccourcit les mains. [2.415 #2556]
French interpretationOn attend vainement quelque chose des pauvres, ils n'ouvrent pas facilement la main car ils n'ont rien. [2.415 #2556]

Proverb 27Singam-bolo tafiditra an-tenda : mampandoa (mampihoaka) ny efa natelina. [2.558 #3894]

Proverb 28Tendan' akoho latsaka orana. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza olona mazoto homana izaitsizy. [1.1]

Proverb 29Toy ny vorombazaha entina amin' ny tendany. [2.558 #4385]

Proverb 30Tsy mahatsiaro ny be efa lany ohatra ny tenda. [2.653, 2.558]

Proverb 31Tsy mba akanga hanidina aho, fa ny ganagana raisina amin' ny tendany. [2.558 #4546]
Tsy mba ny akanga hanidina aho, fa ny vorombazaha entina amin' ny tendany. [2.165 #376]
French translationJe ne suis pas une pintade pour m' envoler, mais un canard que l' on porte par le cou. [2.165]
French interpretationC. à. d. vous pouvez faire de moi tout ce que vous voudrez. [2.165]

Proverb 32Tsy mba ny tenda holalovana fa ny kibo hitoerana. [2.415 #5315, 2.558 #4561, 2.653 #3397]
French translationCe n' est pas le gosier où l' on ne fait que passer, mais le ventre où l' on demeure. [2.415 #5315]
French interpretationSe disait de l' endroit où l'on fera une demeure fixe. [2.415 #5315]

Proverb 33Tsy mpandidy fa mpitana ñy tendany. [2.165]
Malagasy interpretationTsy mpandidy fa mpihazona ny tendany. [2.165]

Proverb 34Tsy nandidy fa nitana ny tendany. [1.147 #T158]

Proverb 35Vady ka mifankahita tenda (toetra). [2.558 #312]
Vady mifankahita tenda. [2.165 #1787, 2.415 #1352, 2.653 #3591]
French translationDes époux n' ont pas de secrets l' un pour l' autre. Litt. se voient la gorge l' un à l' autre. [2.165]
Les époux se laissent voir l' un à l' autre le fond de la gorge et n' ont pas de secrets l' un pour l' autre. [2.415 #1352]
Les époux se voient jusqu’au fond de la gorge. [2.974 #134]
French interpretationSe disait des personnes s' entendant bien, se disant tout et se comprenant à demi-mot parce quelles se connaissent à fond. [2.415 #1352]

Proverb 36Vady nahita tenda (toetra) ka sarotra hanasana vava. [2.558 #315]

Proverb 37Vantotr' akoho eo an-tanan-tompony, sy vorombazaha raisina amin' ny tendany, ka samia mahazaka ny anjarany. [2.415 #2757]
French translationPoule dans la main de son maître et canard pris par le cou : que chacun porte son sort. [2.415 #2757]

Proverb 38Vilany tsy feno mahalava tenda. [2.415 #5882, 2.653 #3674]
Vilany tsy feno mahalava tenda ny mpitsirika. [2.558 #4950]
French translationLa marmite qui n' est pas pleine fait allonger le cou. [2.415 #5882]
French interpretationSe disait des déceptions. [2.415 #5882]

Proverb 39Vomanga meloka: any an-tenda manitsy azy. [1.1]
Malagasy interpretationTeny enti-miangavy ny olona mba hanitsy samy irery any am-pony any izay tsy mety amin' ny teny lazaina. [1.1]

Index